Dåtid, presens och framtid! Blääh
När slutade jag tänka på viktigt? När slutade jag vara den jag var? När slutade jag fascineras av det jag var intresserad av? Inte vet jag, jag tappade nog mitt gamla jag längs vägen men då är väl jag, jag nu och i framtiden blir jag mitt framtida jag. Och mitt framtida jag får bli den att ta hand om de problem som dagens jag skapar. Samt får jag se till att ändra på saker och ting som gårdagens jag skapat. Nu är stundens jag riktigt lost. Adjö sa vi där.
